Igår när jag la upp första inlägget om fågelskrämma i dejtingdjungeln så blev jag så förvånad över att jag blev så utskälld. Skrev om lite grann i ett andra inlägg och plötsligt bjussade alla på sina knasiga fördomar, det blev härlig stämning igen. Det får mig att tänka på hur pass nyanserad man måste vara för att det ska landa rätt, inte en lätt sak. Men kul att ni förstod mig till slut. Fick ett hån-sms från David som känt mig sedan gymnasiet och han skrev att jag bara har dejtat spännisar med undantag av Gustav. Asså han har nog rätt, det var muskulösa snubbar som sen visade sig vara spännisar och jag skämdes så jag dog. Minns när mitt ex William stod i nätlinne och gjorde biceps curls i trädgården i takt med musik av R Kelly. Han hade stagat synen när jag kom hem och jag skämdes ihjäl. Vad bara 19 år då. Skämdes redan då. Så spännisarna har varit grisarna i säckarna. Och det höll inte med dem. Idag ska vi lämna detta efter nästan en månad. Jag ska göra snöänglar när jag kommer hem och skicka slängpussar till nyktra grannar hemma. Åh vad skönt det ska bli att komma hem!!! Just det, tråden om fågelskrämmor på dejtingmarknaden blev riktigt kul på insta. Ni hittar den här.
