Men jag kom hem med ett leende på läpparna. Kampen för barnen är igång och jag får pris för det. Men det bästa priset man kan få är den dagen då tre barn i varje klass är noll. Jag längtar dit. Kommentaren som gjorde mig undrande var denna. Ni hittar den här. Eftersom det var så många som likade den kommentaren så började jag på riktigt undra om jag är präktig och hur i så fall. Ni ser mitt svar till Anna längre ned i samma kommentarsfält. Det ska bli väldigt spännande om man kan få ett bra svar. Präktig för mig är någon sig vara bättre än alla andra. Känsloutbrott på att barn utnyttjad sexueklt? Att bli trött på det? Varför inte bli trött på att barn utnyttjas sexuellt i stället? Fokus blir så märkligt ibland, därmed inte sagt att det skulle vara intressant att höra vad de som tycker jag är präktig tycker mer specifikt. Det är ju ett enormt misslyckande om folk på riktigt tror att jag tror att jag är bättre än alla andra i den här kampen. Det handlar inte om vem av de vuxna som är bättre än den andra. Det handlar om att barnen ska få det bra.
