Idag när jag stod vid pocketshop så fick jag stanna upp. Tre bästsäljande böcker bredvid varandra. Det är pretty awesome. Jag älskar att kunna hjälpa folk med deras kommunikationsutmaningar. Till vintern kommer Medan han lever att stå i hyllan för biografier i pocketshop. Och längre fram hoppas jag att ett gäng romaner står på den hyllan. Att jag sprider mig som ett virus i bokhyllorna. Haha! ;) Jag minns när jag pluggade Kreativt Skrivande på Södertörns högskola. Det var svinsvårt att komma in på den kursen och jag kom in på fjärde försöket. Läraren Helené ställde följande fråga till klassen på cirka 80 personer. "Hur många har fått en text publicerad? Varsågoda och res er upp!" Hela jävla klassen reste sig upp förutom jag. Jag kände mig som största loosern först men sen tänkte jag om. Jag tänkte att bra då kommer jag lära mig mest av alla här inne. Den tanken och händelsen har präglat mig väldigt mycket. Jag började ta lektioner i kickboxning där det bara var män. Alla var sju gånger starkare än jag, men jag utvecklades sju gånger mer än alla männen där inne. När jag gick på viktväktarna och det bara var en massa smalisar där, som förvisso hade gått ner 50 kilo. Jag tänkte inte att jag har störst uppförsbacke utan att från och med nu kommer jag göra störst framsteg. Haha, kanske lurar mig lite men vem bryr sig om det faktiskt fungerar. Tänk så du med. Jag bjussar på min tanke: Jag är aldrig sämst, jag har bäst utvecklingspotential.