Det var så längesen jag såg Bella, känns som flera månader sedan. Plötsligt sitter vi där båda två med cravings, stora magar och bubblar på om våra business och saker vi brinner för i världen. Ibland är det skönt att prata med en vän som är precis som en själv. En som inte dömer att man är mammaledig i tre månader och går tillbaka till jobbet sen, just för att Bella är ju likadan. Det är så skönt! Och som kan säga "Jag skulle dö om jag skulle vara hemma i ett helt år, gå på lattepromenader och sitta i mammagrupper". Jag känner precis samma sak! Men jag dömer ingen som vill vara hemma ett år, njuter av mammagrupper och lattes. Därför önskar jag detsamma av den gruppen, samma respekt tillbaka. Det kan väl vara ok att vara olika. Världen kan ha olika sorters mammor så länge barnen - som också är olika - mår bra. Jag har alltid känt mig rätt identitetslös i mammmarollen. Det enda jag vet är att jag är mamma åt Matheo och Maggan. Jag älskar att lyssna och få råd av andra päron, men känner själv inte att jag har pondus att ge råd själv. Jag och Gustav utvärderar och pratar mycket om vårt föräldraskap med varandra, men inte med andra. Vi har ingen stolthet utan är fullt medvetna om att vi älskar Matheo men också att vi är människor som kan göra fel - därför är det a och o att ge varandra feedback i föräldraskapet för Matheos skull. Så jobbar vi. Sen pratar vi lika mycket business och träning för sånna är vi. Hur är ni? Innan jag träffade Bella så hade jag ett kul möte med Per och Ida. Hur snygg är inte Ida? Hon är småbarnsmamma och jag tycker alltid att hon ser så fab ut. Jag känner mig alltid som en rufsig tröttmössa när jag träffar henne, men idag fick jag nog till det lite i alla fall - "pang pang Lucky Luke" till spegeln moment är väl att ta i, men nästan. Nu ska jag sätta mig i möte med Tuva, vi ska skruva till webbkurserna och få till det så det är något helt annat är mina föreläsningar och böcker. Ett komplement helt enkelt. Det känns som att det är fredag idag, könstigt.
