Igår torsdags hon hem mig på kaffe innan jag skulle på visning i huset där i Älvsjö. Huset var precis som det förra bara ett rum mindre och det skulle behöva en del renovering plus att vi helt säkert kan göra ett till rum där uppe. Huset är en början. Som ni sa, hitta området och sen kan man alltid hitta andra bostäder i krokarna. Bara barnen får rota sig någonstans. Paula hade ett helt magiskt hem. Tänk att hon är 26 år och bor så här. Jag sa det till henne att hon måste ju nypa sig i armen ibland. Och det gör hon hela tiden. Gustav kom förbi och Paula visade honom runt i deras vita sockerbit till villa. Blygsam utvändigt men jädrar vad det är vackert och stort därinne. Allmänutrymmena är magiska. Vardagsrummet mot tomten som har sol hela dagen och eftermiddagen. Jag har hittat vårt område. Platsen där jag vill att våra barn ska växa upp. Det som är nackdelen är bristen på mångfald, men där kan väl jag, Paula och Hugo bidra. "Vi kan vara Älvsjös bidrag till mångfalden". Sa Paula och jag och garvade, men vi sa inte "mångfalden" vi sa något annat som vi orten brukar använda men jag orkar inte debattera om ord idag. Det är söndag. <3
