Det har inte ens börjat, men jag får redan magont av Gustavs prat med snickarna som det står mellan. Den ena säger att det där är (alltså utöver befintlig renoveringskostnad, inte 500 totalt, utöver!) färdigt till Mars, lätt som en plätt. Den andra säger att för en halv miljon till kan ni riva hela huset och få ett sprillrans nytt. Det känns ju sådär. Den tredje har vi inte pratat med än. Om en månad flyttar vi och då kan vi i alla fall vila på det stället i nio månader långt bort från renoveringskaos. Man vill ju inte kasta pengarna i sjön, göra ändringar som kostar mer än det smakar. Usch vad jag har magont just nu.
