När jag gav mig ut på nätet för att dejta för nio år sedan så var det två sorters killar som gick bort. Han som visade sin spända bara överkropp på antingen profilbilden eller några av bilderna. Och han den svåra killen som ville byta noveller innan han ville ses. Lika bra att ses för bara för att du är en bra författare betyder det inte att vi har en bra personkemi. Men det här med spännisbilder där man visar att man har sexpack eller är en hulk. Jag kanske har en issue, det har väl alla en släng av, men jag tycker det är så pinsamt att jag inte står ut. En manlig pinuppa. Jag tycker det är samma sak med tjejer när man lägger upp underklädesbilder på sig på insta för att visa sin sexiga kropp för vänner familj och bekanta. Jag tar simtag därifrån i en bassäng av skämskuddar. Jag dömer inte dessa personer, de är säkert jättefina varelser med lite extra bekräftelsebehov bara. Men jag skulle aldrig dejta en. Det är den där energin som kommer med vika-ut-sig-bilder. Det känns som att det saknas ett litet mått av självdistans. Att Gustav hade en schysst kropp anade jag via hans påklädda bilder på Spraydate där vi sågs. Att lämna lite till fantasin tycker jag är supersexigt. Sen gör det inget om det är en bild där en man sitter i bar överkropp på stranden med familj och vänner i samma "outfit" och det står "Viktigast för mig är tid med nära och kära". Så jag säger inte att man ska skyla sin kropp, det handlar mer om hur man visar upp den. Men jag kan till och med tycka att när man står och svankar är lite pinigt. Inte för att det är fult men för vad vill man skicka för signaler. Svaken som denna, vad signalerar det? För mig är det en sak, för er en annan kanske. Vad skrämmer er i dejtingdjungeln?
