Jag ber om ursäkt för det, men jag jobbar faktiskt i detta nu. Vi har rekryterat tre personer till Snacka Snyggt och samtidigt så haglar förfrågningarna in. Vi hinner ju knappt hantera dem, men nu sitter Gustav och jag med varsin dator och jobbar bort mycket av det som fått vänta - våra kunder. Hemskt att låta dem vänta, men samtidigt så måste vi bli fler på Snacka Snyggt för att inte desto fler ska tvingas vänta. Idag föreläste jag för högstadieelever ute på Dalarö. Jag har varit där en gång förut och det var så himla mysigt att snacka med eleverna efter föreläsningen. Det här är från 2013. Hann och vågade inte ta nåt kort denna gång då bloggen är så mycket större nu. Men jag pratade med några elever under lunchen om mobbing bland annat. Det verkar vara rätt lugnt med det på Dalarö, men det finns dom som har erfarit det från andra sammanhang. Jag berättade att jag hade varit mobbad och det lämnade eleverna med stora ögon. Det en av många tjejer som var så himla gullig. När jag gick ner i matsalen för att äta så kände jag mig faktiskt rätt vilsen, vart sätter jag mig som tillfällig nykomling? Och då kom hon fram till mig, en kort mörkhårig supersöt tjej och sa "kom du kan sätta dig hos oss". Alltså jag kände mig som fjorton år igen som hade blivit räddad av en ängel. Hoppas varje skola har såna tjejer och killar, räddande änglar som inkluderar oss nykomlingar. Hur var ni under skoltiden?