Barnen och jag hade en sån mysig morgon och efter lunch ville jag vara ute med dem länge länge. Både Evelyn och Pascal brukar somna i vagnen efter lite lek, bus och frisk luft ute. Jag hade ju kunnat vara själv och bejakat mitt innersta när de hade somnat. Men det är ju inte riktigt jag. Så jag hörde av mig till mina älskade systrar (dom är systrar) Marie och Jannica. Vi är inte alls i samma livsfas, men det spelar ingen roll när man snackar i samma frekvens. Då kan man sitta i en bar, park eller bara en gunga. Jag: Är det ok om ni kommer till lekparken? De: Klart det är ok Elaine! Kärleken jag känner för dessa två asså. Sen att de är storasystrar till min barndomsvän David som jag var lite Piff och Puff med under gymnasiet. Det är som att jag fått dem på köpet. Lyxen. Jag satt och gungade och pratade relationer med Marie och Jannica. Sen blev Pascal hungrig mitt i allt. Vad gör man när en vill äta och en vill gunga? Svaret för mig är enkelt, kanske för jag har praktiska långa bröst.❤️ Sen somnade båda i vagnen och vi började traska mot vinterviken. Marie ville ta nån metaselfie på väg dit. Tänk att vi blir vuxna och ändå gör det vi kan för att komma tillbaka till barnen i oss. Jag tror jag alltid haft mitt barn väldigt nära och tillgängligt. Mina vänner likaså. /Elaine, älskar Marie.
