Godmorgon folket, hoppas ni mår bra! Jag sitter hos läkare för att kolla lite krångel med magen, sen blir det jobb i Luleå. Det har varit så roliga föreläsningsdagar och imorgon är Stora Talargalan. Tack alla ni som har röstat på mig, jag är så tacksam för det. Vilket erkännande och fint pris det skulle vara efter nio år i föreläsarbranschen. Helgens trevligheter myser kvar men också lite irritation osar över två kommentarer som en förvisso har förklarat men fortfarande gör mig irriterad. Ni vet när man känner "Jag fattar att du inte menar något illa, men jag är fortfarande sur. Det går över snart." Jag uppskattar att Karin förklarade hur hon tänkte samtidigt som tonen i den första kommentaren är sånna som gör mig irriterad. Jag kommer, om jag får för mig det, att reagera på det. Tre frågetecken och en negativ slutsats på något som man verkligen vill lyckas med och dessutom är öppen med dessutom. Spydiga kommentarer på det är så onödiga. Pepp och frågor, absolut! Men inte spydighet. Det känns som jag dumförklarar er när jag ens berättar en sån sak, jag tror ni redan förstår. Och sen de människor så försöker argumentera för att jag är dålig på att ta kritik eller "har tappat det" för att jag vågar visa mig arg eller irriterad i bloggen. De människorna samlar mina utbrott i en liten krog och håller upp när bäst de passar. Spydigt säger de "Kolla vad galen Elaine är". Jag skiter fullständigt i om ni samlar utbrott. Jag kommer fortsätta att sätta ned foten när jag känner för det. Jag hoppas att jag inspirerar andra att göra detsamma, för alldeles för få är bra på det och många tar oförtjänt mycket skit. När en man sätter ned foten är han "bestämd", när en kvinna gör det så är hon "galen". Att bli förbannad räknas som att vara galen i detta passivt agressiva och konflikträdda land kallat Sverige - det för mig är galet. Våga visa känslor människor! Sluta spela döda, död kommer du ändå vara så länge sen. Och reagerar du för hårt så är det väl inte hela världen att säga förlåt. Det har jag inga problem med, det vet ni. Sen var det någon som sa att mina utbrott visar på dålig "kundservice" och att jag skulle se er bloggläsare som kunder. Som jag skrev i svaret till Fanny. Om detta hade varit en butik och en kund hade betett sig som ett anus som hade jag inte slickat det. Jag tackar nej till till jobba med dryga varelser. Och nej, om en kund beter sig som ett svin så får inte den anställda sparken om chefen är bra. Idioti ska inte accepteras bara för att chefen bryr sig om pengar, du måste bry dig om dina anställda. Våga stå upp för dem och låta dem stå upp för sig själva. Jag har haft turen att ha haft sådana chefer. Paul sa till en kund att han betedde sig som en idiot och översittare mot mig, han sa det inför kund och mig. Kunden blev snopen, skamsen och bad om ursäkt. Jag kommer aldrig vara trevlig mot otrevliga eller se otrevliga som ”kunder” jag kommer se dem som idioter. Jag kommer aldrig se er andra som kunder, jag kommer se er som bloggvänner. Det här är ingen butik, det är en del av mitt liv. Spottar du eller är spydig mot det så blir jag förbannad. Det är väl lika bra att vi gör klart för det en gång för alla.
