Jag älskar när Gustav smider planer som inte jag känner till. Det gjorde han häromdagen. Nu är det jag som drar det stora lasset hemma och Gustav har jobbat och åkt på racerförarkurs. Den tiden på banan är han så värd. Men när man unnar honom något så hamnar det inte i glömska. Han ordnade barnvakt i smyg och tog med mig ut på middag. Faster Hanna la barnen åt oss. Jag blev så glad. Weekends i all ära, men vad mycket en liten middag på tu man hand kan göra. Jag är så tacksam! Går ni på dejter? Hur går det?
