Tänk att vi ska bo här. I en massa månader dessutom. Det känns så overkligt men härligt på samma gång. Det är ju inget dåligt ställe att vara på. Jag har preppat med gossedjur och lite annat skoj för när barnen kommer dit. Jag tror att Benny och jag kommer sova i gästrummet, sen får vi se hur vi gör med barnen och Gustav. Allt känns så overkligt. Vi planerar vår semester och allt kul vi ska göra ihop, men har glömt bort att det är nedräkning för en till familjemedlem som ligger och lurar i magen. Vem är han och hur kommer det bli. När vi tänker på huset och livet i Älvsjö så känns allt så drömskt och härligt. Men alla steg fram tills dess gör att det knyter sig i magen lite. Barnen kvar på förskolan i Liljeholmen, ta sig dit och tillbaka från Solberga i rusningstider. Det blir säkert bra, men en prövning också.
