Åh vad jag mår mycket bättre idag. Min telepatiska vän Josefin skrev ett sms och frågade "hur mår du?". Jag är ledsen, svarade jag ärligt. Varför han en fasad för vänner, eller alls? Precis när jag skrivit färdigt blogginlägget så ringde Rebecca och bara jag såg hennes nummer började tårarna spruta. Det var så skönt att få en vuxen och vän på andra sidan luren. Jag grät över Rosling, över annat av mer privat karaktär. Men jag grät, det är huvudsaken och ingrediensen för att lätta på trycket och släppa ut det dåliga man har inom sig. Sen tog jag upp datorn och läste era fina kommentarer, snacka bomull för själen. Hur kan ni vara så fina? Allt gick rakt in och landade mjukt. Jag mår så fint i dag. Utsövd och tömd på ledsna tårar. Jag är på väg till Göteborg för att jobba med treskablinoll hela dagen. Kommer bli så bra. Vilken skillnad det kommer bli för barnen inom kort. Vi börjar med förskolorna❤. Hur mår ni vänner? Ni var fler som sa att ni kände igen er i mitt radikala sätt. Det var så befriande att läsa. Tack för att ni vågar vara så öppna och ärliga, det känns på riktigt och är verkligen en fröjd att läsa.
