Idag händer två roliga saker, dels ska jag snacka det amerikanska valet i Nyhetsmorgon klockan 07.45 och dels ska jag till Malmö och föreläsa. Jag vågar inte säga att jag mår bra för då drabbas jag av nån press att vara tjillevippen så jag undviker det. Jag fick lära mig något intressant hos min terpeut igår. En släkting till mig hqr extremt svårt att säga förlåt. Jag kanske har hört det tre gånger i hela mitt liv vilket var jobbigt för barnet Elaine. Samma släkting blev slagen när hen blev liten och tydligen påför det extrem skam vid tillfällen de gör fel så att det påverkar deras förmåga att säga förlåt när de är vuxna. Jag tycker det var väldigt intressant och sorgligt. Det gav mig mer förståelse. Så nu ska jag inte bli förbannad när hen inte säger förlåt, jag ska se det slagna barnet. :/ Men slöktingen skulle ju såklart tjäna på att kunna säga det. Känner ni igen detta?
