Jag på Rival i veckan. En lycklig stund på jobbet då jag föreläste om retorik för ett fullsatt Rival.❤️ Mår ni bra? Jag mår tiptop, sov gott och vaknade upp på rätt sida. Gustav har sett att jag varit stirrig två dagar, men han sitter alltid lugn i båten med mig trots att jag står och hoppar ibland över debatter som förs på nätet. Jag: Gustav påminn mig att jag ska hålla mig borta från debatter ett tag nu. Gustav skrattar: Jag kan försöka, men så läser du om nån dom mot en pedofil och "bara måste". Jag blir stirrig: Jag orkar inte med mig själv, bli helt slut. Gustav: Det är ju det jag älskar med dig att du tar striderna och vågar. Jag: Men det gick lite fort sist. Gustav: Det är det jag gillar också, du har vett att inse när det gör det och säga förlåt. Men skit i det nu, du jobbar för barnen låt inte det andra ta fokus. Det ska jag inte. Jag inser att för man ett krig för barnen så blir ibland priset att alla inte gillar en, och jag är helt fine med det. Faktiskt. Priset blir också att desto fler är med en i kampen och det är jag mer än fine med. Medan andra trollar och mobbas så ska vi fokusera på barnen. Ett stort tack till Hmm, min största kritiker och resonerande bloggvän. Att läsa dina resonemang är alltid härlig trots att jag inte alltid håller med. Att läsa att du försvarar mig värmer mig. Tack. Och tack igen alla peppiga kärleksapor här inne. Älskar er. På tal om ingenting, så här såg jag ut igår. Rivigt värre! :)
