Ni hittar det i vår bokhylla. Men förutom det så är det så skönt och lite vemodigt att veckan är slut. Den var så himla bra. Höjdpunkterna är många men föreläsningen i Kista och hänget med alla fina som satt i publiken var gött. Jag känner mig dock lite rastlös i kroppen. Jag har en hel del träning att ta igen och det ska jag ägna helgen åt. Inte hela, men nåt pass här och där. Gustav och jag skulle tagit in på hotell idag för att få lite ensamtid ihop, men så blev vår lilla grabb med vattkoppor. Finns inte en chans att vi lämnar sjuka barn medan vi njuter av ett hotell. Vet inte varför jag säger det men det finns folk som gör. Barnen kommer först i allt. Dock så ligger Gustav och jag lite minus på kärlekskontot efter mina deppiga veckor. Viktigt att ta igen det så man inte blir två kompanjoner i ett familjeföretag. Förstår ni hur jag tänker? Vi behöver ett litet space som bara är vårt, mitt och Gustavs. Det spaced börjar inkräktas av felet ni ser i bokhyllan, haha. Leksakerna sprider sig som virus i hemmet, men de får mig ändå att le. Dejtar ni era partners i småbarnskaoset eller är ni farligt nära att bli kompanjoner bara?