Älskade vänner, ja ni är mer än bloggvänner. Ni är vänner. Ja vi kanske inte hörs så ofta, jag hör av mig mer än er. Cirka fyra gånger per dag tror jag. Men de senaste dagarna, då det varit lite tungt. Då har ni klivit fram och gjort det som vänner gör. Lyft upp min haka när den varit nere. Sagt att jag är bra när andra spottat och fräst att jag varit dum i grunden. Ni har sagt att jag varit bra med mina brister, men att det är ok. De senaste dagarna har varenda kommentar på bloggen varit ett enormt lyft för mig. Ni som följt mig i flera år, några veckor. Oavsett. Det är så skönt att ni kan berätta vem ni ser, förklara vad ord som "präktig" grundar sig i. Ni som erkände att avundsjuka har slagit er, men att ni slagit bort det. Tack för att ni erkänner det. Det blir lättare för oss andra då. Jag slås också av avundsjuka ibland, avskyr det med mig själv. 99 gånger av 100 så inspireras jag, men så finns det tillfällen då det där stinget av avundsjuka kommer. Jag känner det och jag skäms. Jag tror det hände för någon dag sedan, men jag har fan glömt bort vad det var för jag slog bort det rätt snabbt. Skitsamma, poängen är att vi alla känner det nån gång. Men det var inte därför jag började skriva det här inlägget. Jag vill skriva till alla er kvinnor som läser, för ni är mest kvinnor. Fan vad jag älskar er. Fyra av er kom fram till mig igår och kramade mig hårt och länge. Viskade hur viktig jag var och hur jag hade hjälpt er via böcker, nyhetsmorgon och min röst i barnrättskampen. Min haka hade fan ett disco för jäklar vad den darrade, fick bita mig i kinden för att inte börja gråta tacksamhetstårar över att ni fyra stycken oberoende varandra kom fram till mig just igår. Som att högre makter visste att jag behövde det lite extra. Jag vet inte om det är en bra idé att visa mig så sårbar som jag gör nu men jag känner att jag skiter i det. Just nu känner jag mig som tacksam och fylld av kärlek att nätets största troll inte kommer förbi denna kärleksmur som skyddar mitt hjärta. Jag kanske kommer säga det flera gånger framöver och låta lite tjatig men fan vad... jag älskar det ni gör för mig. Älskar nog till och med er (får man säga så?). Fifan❤️
