Dagens "homogroll"! Jag "anklagas" för att vara homosexuell. Tanken var väl att jag skulle ta det som en förolämpning? Uppdatering efter närmare eftertanke och lite magont av dåligt samvete (det är Jesuswannab:n i mig) :Först känns det som en triumf, men sen får jag ont i magen och dåligt samvete. Det blir lite en David Goliat situation i verbala groll där jag som retoriker självklart bli Goliat och de andra David. Det är så enkelt att platta till folk så därför känns det fel att boxas. Som en tungviktare på 100 kilo (muskler) ska möta en 20 kilos med förvisso fel åsikter, men är det värt att göra en knock out? Jag vet inte. Näe, jag tror inte det. Jag vill lära mig att sätta folk på plats med mer finess och medkänsla tror jag. För jag vill ju att ni som läser bloggen ska våga säga ifrån och emot mig utan att tro att jag kommer sätta er på plats och lägga ut det på bloggen/twitter för allmän beskådan. Tro inte det, jag tål kritik/feedback/oliksinnade. Jag har bara svårt för personliga påhopp, homofober, rasister, pedofiler (vill jag som ni vet döda) och listan fortsätter men den är inte jättelång. Så jag hoppas inte att ni ser det här som en fågelskrämmma att olika åsikter inte välkomnas - tvärtom. Det vore JÄTTE-tråkigt om vi var överens hela tiden. Kram på er och på HEN som möjligtvis inte är homofob, men något plump. Om min svaghet är hett temperament så måste jag säga att min styrka är att jag inte är stolt, utan har inga problem att bekänna misstag eller säga "förlåt". Så jag sa det, just in case. /Elaine, gillar att ha- och följa Samveteskompassen.
