Det finns dagar ens respektive har dåliga dager. Jag kan välja att sura över det eller välja att tillbringa dagen på annat håll med ett eller alla barnen. För ett gäng år sedan hade jag gjort det till en big deal. Jag hade klagat och kanske lämnat hemmet med en dramatisk smäll. Men folk måste få ha dåliga dagar ifred och jag kan få ha en bra dag ifred. Eller så ifred man kan vara med tre barn, haha. Jag smög ut med Pascal utan att säga något. Barnen pillade med sitt och Gustav låg i sängen och scrollade i telefonen. Årstaviken väntade på Pascal och mig. Vägen runt pratade jag med en pirrig vän som hade fått hångla, en annan som vunnit en ett års lång kamp och en tredje som ville ses på andra sidan Årstaviken - Marie.❤️ 13 års vänskap och trots det tar våra samtal aldrig slut. På frågan om hur hon mår är hon alltid den som svarar ”så himla bra” och menar det. Hon är positiv, rakt igenom. Du Hon dömer, aldrig. Hon är så generös med komplimanger. Hon ger folk chans att utvecklas med kritik som landar som bomull för att det kommer från ett fint ställe. Hon är grym på att ta komplimanger och kritik. ”Tack” med emfas kommer ofta från henne. Hon förstår varför jag vill dwell i butiken Granit ibland. Jag säger det ofta att man kan inte välja sin familj, men man kan välja sina vänner. Fan vad skönt det senare är! Pascal och jag fick kvalitetstid ihop. Även Matheo och jag. Sen drog jag med butterputten och Evelyn till poolen. Det var inte fy skam. Livet och dagarna blir så som man väljer att se dem. Vilken underbar dag jag fick.
