Jag och min grabb. Att få de där stunderna bara han och jag är så lyxigt även om det bara innebär en tunnelbanefärd till Hornstull. Idag när vi satt på perrongen så nådde jag nästan ett medativt tillstånd. Ni vet när hjärnan är så närvarande att man tar ett mentalt foto som man kommer minnas för livet. Jag såg in i Matheos blågröna ögon och fångade verkligen 4-åringen och tänkte att en dag är han 14, 24, 34 och även då ska jag minnas detta ögonblick. Jag är så tacksam och glad för våra barn.
