Vilken dag det har varit och vilka möten. Jag känner mig så ödmjuk inför alla er som kommer fram och kramas. Att jag får vara på scen och prata om mina trauman och säga tröstande ord till er som bär på samma. Jag gick på ett mingel som Edit och Ida anordnade, jag tycker om dom och ville visa mitt stöd även om de inte behövde det. Vilket lyckat mingel! Jag gick åt sidan en stund och skypade med lilla familjen hemma. Sjöng imse vimse och hade mig för Evelyn. Hon blev så glad vilket var störtskönt för hon började storgråta så fort hon såg mig. Lillan. Nu är jag tillbaka på hotellrummet. Hela bokmässan minglar och tjena tjenar sig med hela världen. Jag tittar ut på världen från min lilla svit av en massa känslor. Det är rätt gött här uppe. Funderar en liten stund. Ska jag på middag med Ida och Schlingmann. Sen kommer jag på att jag inte vill. Jag vill läsa och sen kanske skriva på en bok som jag kan tänka mig att skriva om idéen låter bra. Men först läsa. Den här boken gör mig mer medveten som förälder. Mitt beteende mot Matheo påverkar ju hans framtida relationer. Jag ska krama honom mer när han är ledsen. Jag har vid tillfällen innerst inne avfärdat honom som lite dramatisk emellanåt och att jag inte ska uppmärksamma honom då. Men boken lär mig att det kan skada honom?. Det ska ja genast ändra på. /Elaine, lägger ned mobilen för att öppna för room service. Mums
