Det är uppfriskande att få vara i andras skor om än så för en dag. Jag klev in på Bromma flygplats och checkade in hos Gotlandsflyg. Jag frågade lite lagom avslappnat och odramatiskt den trevliga tjejen vid inchecken om man kunde få bli visiterad av en kille istället om man pep i kontrollen. Då ska ni veta att jag, retorikern, övade på den där avslappnade retoriken några gånger. Jag skulle ju vara lesbisk för en dag, en coooool lesbisk. Vad händer? Det blir en påtaglig tystnad, hon slutar hålla på med det hon höll på med och tittar på mig med världens största ögon. Det var jag inte beredd på. Hade hon aldrig fått den frågan förut? Vad tänkte hon? Var min avslappnade retorik så dålig eller frågan så laddad? Jag visste inte men hjärtat klappade, tvingade mig själv att inte lätta upp stämningen eller förklara mig. Jag lät tystnaden bero. Sen får hon något busigt i blicken, tittar på min klänning och säger lite lagom käckt: Ahaaa, du vill bli visiterad av killar. Jag förstååår. Svettchock. Jag får något panikartat i blicken och ser mig omkring så ingen hörde vad hon sa. Hade jag gått från lesbisk för en dag till kåtbock för en dag? Är det så här det är om man verkligen inte vill ha en tjej? Men jag gjorde en ansträngning och sa lugnt och så okåt som möjligt att: Det handlar inte om att jag vill att killar ska visitera mig, jag vill bara inte att kvinnor ska visitera mig. Hon tittar på skärmen och höjer på ögobrynen på ett lite "passageraren-är-kocko-sättet" och säger det värsta: Ååååkej." Ni vet inte ett ok ok, utan ett ok du var ju en konstig filur. Den konstiga filuren ringer upp sin homosexuella vän Dennis i panik och säger: JAG HAR BARA VARIT LESBISK I FEM MINUTER OCH JAG STÅR INTE UT! Dennis skrattar: Välkommen till vår värld, vi kämpar varje dag. Jag: Det värsta är att jag står inför ett dilemma och det är att vara den kåta tjejen som vill att männen visiterar henne eller den öppet lesbiska kvinnan. Dennis: Skäms du över att vara lesbisk? Jag: Nej, men jag tycker inte att någon har med det att göra. Det är min ensak. Dennis garvar: Du har verkligen gått in för det här. Jag: Ja! Dennis: Stoppa myntet i skon och gå igenom säkerhetskontrollen. När det piper så säger du coolt "jag vill ha en man." Jag: Jag vill Ha en man?! Så kan jag ju inte säga, då blir jag kåtbocken igen. Det blir liksom något laddat att i min klänning säga stopp till en kvinna först. Bara för att stå så här sekunden senare och, i princip, säga varsågod. Det kanske bara jag som har ett sjukt sinne? Vad vet jag? Dennis skrattar: Gå nu! Med darrande knän lägger jag ned myntet i skon och går mot säkerhetskontrollen. En kvinna står redo för att visitera på andra sidan metalldetektorn. Jag övar repliker i huvudet "jag vill inte ha dig". Nej blir fel, "jag känner mig inte bekväm med en kvinna" också fel. Börjar i panikens stund tänka att jag ska dra religionskortet "Av religiösa skäl", men vilken jävla religion skulle det vara?! "Det ska du skita i!" Skulle jag kunna svara då. Nu är jag där, går igenom metalldetektorn och... Den piper inte. - Varsågod och gå förbi!" Säger den trevlige säkerhetsvakten när jag faktiskt kommer på mig själv med att stå kvar och vänta på det där pipet. Jag suckar lättat och lågmält "Halleluja!". Sen kliver jag på planet till Visby. Det krävs mer balls för att vara lesbisk, det var inte min dag idag. /Elaine, tittar på det lilla saltkaret på Wisby hotell och tänker en svag sekund att hon ska stoppa den i bh:n för pipvänligheten...
