Det har varit många fina och några få upprörda reaktioner på retorikanalysen jag skrev för Expressen om våra politikers trovärdighet. Jag tycker M, L, KD, S och C är under all kritik för hur de har pratat de senaste två åren. Annie Lööf har förvisso varit konsekvent i sitt förhållningssätt till SD och de ska hon ha heder för - inte för att jag tycker att man ska vara emot SD utan för att jag tycker att man som folkvald ska hålla det man sagt. Precis det är skälet till att V har fått 2000 nya medlemmar senaste tiden, skälet till att Nooshi Dadgostar ökat och trovärdighet och skälet till att Jimmie Åkesson står starkt för han säger det han sa 2011 då alla andra partier kallade honom och SD rasister. Vi pratar inte om partiernas värderingar utan om att de som är lojal sin ideologi och sitt ord har folkets beundran i just det saken - ryggrad. Det har Nooshi och Jimmie gemensamt utan att ha några gemensamma värderingar. Är ni med på skillnaden. Sen är det klart att politiker får ändra sig, jag är inte sen på att skriva under på den saken. Jag är inte stolt över hur jag blev under Me-too. Den ton jag kunde ha i sociala medier som andades cancel culture. Jag vet att jag pratade så 2018, jag är inte stolt över det, jag erkänner det och säger att jag har ändrat mig. Människor är förlåtande för dom vet att jag är precis som dem - människa. Det lilla problemet är att jag aldrig hört Ulf Kristersson, Ebba Busch Thor eller Nyamko Sabuni erkänna att de föraktade det SD sa och stod för och att de nu ändrat sig. Jag har inte hört dem säga att de håller med i sak om problematik med invandring och integration, men att de har andra lösningar än SD. Istället för att framstå som retoriska kloner (M och KD) till ett parti som de bara några år pekat finger åt och publikt tagit avstånd från plötsligt utan att blinka köpa en födelsedagskaffe och kroka arm med SD. Du måste adressera övergången och förklara vad som har hänt och varför ni ändrat er politiskt och retoriskt. Jag gick inte in lika djupt på det blå blockets förflyttning mest för att regeringskrisen och Annie Lööf och Stefan Löfven var i fokus då. Och Annie Lööf sitter i tv och förnekar att hon sagt att hon hellre äter upp sin sko än att samarbeta med Stefan Löfven, när klipp från 2014 visar det motsatta. Det är så märkligt att göra så. Det är inte fel att ändra sig, men det är fel att förneka och stå över att förklara varför man ändrat sig. Vi fattar att politiker också är människor och tillsammans med att Sverige förändras så kan också ställningstaganden i partier göra det. Men jag förstår för mitt liv inte varför det skulle vara så svårt att förklara eller kommunicera. Du är inte en hycklare när du ändrar dig, du är mänsklig. Du är däremot en hycklare när du förnekar att du ändrar dig och låtsats som att det du sa förut aldrig har sagts. Jag önskar mer ödmjukhet, ideologisk ryggrad och bättre kommunikation från partiledarna som känns väldigt maktfullkomliga nu. Jag tycker denna dialog dem emellan är pinsam även om det Annie skriver stämmer så tycker jag det är pinsamt att samtliga politiker verkar ha så sinnes dålig kommunikation sinsemellan att man som svensk medborgare undrar "Vem ljuger". Det är inte bara farligt för ett enskilt parti utan för Sveriges demokrati. Vad är detta för sandlåda? Jag vet att våra partiledare - samtliga - kan bättre och jag hoppas att det går mot det så man som retoriker kan få börja ge lite beröm igen. /Elaine Eksvärd, retoriker.
