Social makt har alltid varit mitt motto i vardagen. Att vara trevlig mot precis alla och ingen påklistrad trevlighet utan den som kommer från hjärtat. Folk känner igen autenticitet och känner av falska leenden. Därför var det väldigt lätt för mig att skriva kapitlet om Social makt i boken. foton; Jesper Anhede. Men för oss trevliga så är det också viktigt att visa när det är dags att sätta ned foten. Få folk att förstå att det här leendet du ser, det kan försvinna lika fort. Speciellt om du är en besserwisser eller bara en otrevlig skitstövel. Jag kanske är snäll, men jag är inte dumsnäll. Folk blir rätt ställda när jag ryter ifrån Men hon som var så trevlig. Men det är det som ger auktoritet, att visa att du kan gärna säga vad du tycker, men trampar du på mig så får du ta konsekvenserna av det. Inga större än att jag inte längre kommer vara vänlig och det är tillräckligt dyrt för många. Jag har en järnridå och när det går ner så går det inte upp. Det går ner när jag har gett folk en massa chanser trots deras dumheter. För min pappa är den nere och kanske en före detta kompis. Varför är den nere? För att jag hade gett Matheo samma råd om han hade fått samma bemötande. Älska dig själv som du hade älskat dina barn. Ta inte ansvar för andras dumheter. Säger någon något dumt, skratta inte bort det. Var tyst och låt dumheten sväva i luften så alla ser. Det är inte ditt ansvar att vifta borta andras dumheter. Var snäll, men var aldrig dumsnäll.
