Jag slutade skriva om den ack så tråkiga och uttjatade partesmodellen, och började istället skriva på kapitlet "Så gör du det tråkiga intressant". Jag tycker synd om ungdomarna på gymnasiet, all tråkig kurslitteratur som de tvingas läsa. Jag känner att det är min plikt att inte bara skriva en bra retorikbok men också göra den intressant för eleverna. Att ett kapitel ska heta "Partesmodellen - den retoriska arbetsprocessen" får mig att känna att att stirra på en vägg är nog ett större äventyr. Herregud! Men den är obligatorisk i boken eftersom PARTESMODELLEN är själva skolplanen för retorik - det är det eleverna ska lära sig. Det är som att säga att eleverna ska lära sig dans och sen utgå från Tango i skolplanen. Inte klokt. Retorik är så mycket mer än partesmodellen, jag skulle aldrig få plats med det i en bok men jag tänker i alla fall inte bara skriva om partesmodellen. Jag har i alla fall Hans Rosling som utgångspunkt för hur man gör det tråkiga intressant, vilken föreläsare han är! :D Ur boken Modern Retorik När jag klev ut som nybakad retorikkonsult med en fil.kand i retorik, så upptäckte jag snabbt att näringslivet inte alls gillade när jag använde akademisk terminologi. Det var inte bara näringslivet utan få uppskattade när jag använde ett språk som de inte behärskade. Jag fick många ryggdunkar från professorer och akademiker som i alla fall tyckte att jag var smart, men var det för poäng med det om ändå ingen förstod vad jag sa. En dag vaknade jag upp och kom på mitt nya retoriska motto för de som har tunga och komplicerade budskap – Gör dig inte smart, gör dig förstådd!” Jag valde att översätta den retoriska terminologin till svenska ord som folk begrep. Istället för att referera till Aristoteles så valde jag att referera till psykologiska undersökningar som rimmade med Aristoteles tankar. Jag tog moderna och aktuella förebilder som exempel på skickliga retoriker istället för att köra i gamla hjulspår och prata om Cicero, Hitler och andra. Det som händer när man gör som jag är att man inte blir så populär bland akademiker, men däremot så blir du populär bland folket för att de äntligen förstår vad ”en sån som jag” pratar om. Försök att förenkla din kunskap så att det blir tillgängligt för allmänheten att förstå. Men förenkla på ett sådant sätt att du fortfarande är trogen det ämne du pratar om. Även om jag inte använder ordet ”Kairos” så är jag noggrann med att ordet jag ersätter med ”tajming” inte blir fel. Så tillbaka till Roslings presentation och den läskiga bilden med oförståeliga prickar. Varför visar man en sådan bild om man vill att folk ska förstå? Jo, man gör den intressant och det lyckades Rosling med som ingen annan. Stapeln var enkel och tydlig när han väl förklarade den. Den nedre motsvarade inkomsten och den vertikala livslängden. Alla prickarna med de olika färgerna motsvarade länder. Helt plötsligt började prickarna röra sig på skärmen och Rosling springer fram, som Tintin i djungel hade fått syn på ett sällsynt djur, så ivrig såg Rosling ut.
