Har ni tänkt på vad lite jag berättar om jobb. Jag kanske borde det men jag jobbar ju hela dagarna, det är så mycket roligare att prata om det som sker bakom bröstkorgen. Jag känner mig lättad efter samtalet med psykologen. Hon nästan skrattade över hur jag bara efter första mötet prickar rätt på så mycket och det känns som att jag äntligen kommer få hjälp med en stor del av min virriga vardag. Trauman är en annan sak men jag tror verkligen att adhd är en annan men högst närvarande faktor. Herregud vilken allvarlig bild. Jag har hakat upp mig på det. För folk som är kortare än jag ser jag inte ut så då ser jag ut så här. Bara en parantes. GUD JAG MÅSTE BERÄTTA EN SAK! Igår efter en föreläsning träffade jag min förre chef på Coop som jag fick sparken från som 17-åring för att jag snodde en Amelia-tidning och åkte fast i kontrollen efter butiken stängt. Jag har berättar det för Amelia att jag var en tonåring som fick sparken för att jag snodde en sån bra damtidning - hennes tidning. Amelia skrattade och sa att jag valde en bra tidning i alla fall. Men trots att det här var var för 23 år sedan och jag var en dum tonåring så skämdes jag å det grövsta när Tommy - min gamla chef kom fram till mig och sa ”Näemen är det Elaine”. Jag blev nästan gråtfärdig av skam, kände mig som sjutton år och påkommen. - Förlåt Tommy, min hjärna var underutvecklad och jag trodde inte det var en big deal.” Han la handen på min axel och sa arr han var så besviken och ledsen då men så godtog han min förlåtelse. Sen tog vi en selfie! Kolla vilken go chef och vilken stygg före detta tonåring. Ett förlåt 23 år senare, så himla fint! Det är aldrig för sent att be om förlåtelse. Men herregud alltså jag ångrar redan att jag skämtade med Tommy när jag lämnade stället jag sa ”Håll i tidningarna!” men han garvade gott och såg nog att jag inte var tonåringen som jobbade hos honom 1998.😅 Fina Tommy, tack för att du godtog min ursäkt. Det är inte att ta för givet.❤️
