Det är Josefins syster, hennes enda. Hennes lillasyster. Det skulle inte bli så här, men så blev det. Ami var i Gambia när det hände. Mådde illa, kräktes, gick till sjukhuset och där tog det plötsligt slut. Hjärtat. Symptomen för en hjärtattack på kvinnor är inte den där strålningen i armen som det är hos män. Vi har helt olika kroppar. Jag tänker att om man hade marknadsfört kvinnors symptom lika mycket som mäns så kanske hon hade förstått tidigare och räddats? Jag vet inte. Så många tänk om, men nu är det slut. Ami hade precis slagit igenom som sångerska i Gambia. Hon var erkänd där och började precis bli stor när detta hände. Hon levde för musiken. Sån vacker röst den donnan. Usch orkar knappt skriva detta. Men jag vet att hon hade blivit glad. Lilla Ami, du var precis i början. [embed]https://www.youtube.com/watch?v=KMTA1jcC3Ag[/embed] Ami ringde mig från Gambia några dagar innan hon gick bort. Det var så märkligt. Jag hade kanske sju missade samtal från henne och jag ringde upp och frågade vad det var. Hon sa "Du måste vara där för Josefin. Jag kan inte vara det. Jag är i Gambia. Jag vet att du har din familj och barn och så. Men du är en bra vän till Josefin. Ha med henne på ett hörn. Ta hand om henne". Jag tänkte att hon var lite knasig men lovade. En vecka senare drabbades hon av hjärtattacken. Nästan som hon kände det på sig. Josefin har skapat en fond i hennes minne som ska främja Gambians musik. Jag ska kika på den och sen ska jag gå på begravningen... nästa vecka. Usch. Vila i frid Ami. Sjung för änglarna, slår vad om att du sjunger bättre än många av dom.
