Godkväll mina finingar! Ikväll är jag trött mycket trött på idioter och lite trött på hobbypsykologer. Vad är ni trötta på? En man skäller skiten ur ett par barn, hotar med polis trots att de gråter och han försöker ta kort på dem som bevismaterial för ett gruskorn som av misstag ligger på hans biltak. Hans kärlek för sin jaguar och bristen på empati mot dessa barn som varken gjorde något aviktligt eller skada, det visar på en person saknar empati för barn men älskar pengar. Och när de här diskussionerna kommer upp dyker ni fåtal upp som jag tycker är idioter. Men gud så okonstruktivt att kalla er idioter. Jag har ingen ambition att låta konstruktiv för jag tror helt uppriktigt att ni är bortom all hjälp, ni saknar något fundamentalt i hjärnan som gör att ni tycker det är ok att behandla barn som han gjorde. Jag kommer aldrig vara retorisk eller leka hobbypsykolog med er, det får ni ta med era psykologer. Och nu till er som är den andra kategorin, som förvisso menar väl och har hög känsla för empati, men som helt och håller underskattar vuxna människors förmåga att själva förklara varför de betett sig illa. Er kallar jag hobbypsykologer. Ni som tillskriver förklaringar till idiotiskt beteende: "Han kanske hade en dålig dag, cancer eller mådde psykiskt dåligt." Ja det kanske han hade. Men vet ni vad, då får han berätta det. Behandlar man barn illa så kan man inte stå där och fundera på bakomliggande orsaker, vi måste alltid stå upp för barnen. Alltid. Hobbypsykologer: Undra hur mannen mår. Jag: Undra hur barnen mår. Sätt en gräns och lämna ansvaret hos förövaren, finns det en förklaring så får hen ge det. Sluta lek hobbypsykologer åt världens alla dåliga beteenden, det är väl toppen om det sätts gränser för det. Om barnen kunde förklara att de inte gjorde något med flit mot den där jävla jaguarägaren så kan väl han som är vuxen själv förklara varför han betedde sig som en idiot - det behöver inte ni förklara. Det finns så mycket som ni hobbypsykologer tycker att vi drabbade ska förstå. Som varför vi höggravida ska stå en hel tunnelbanefärd för att nämna ett exempel. "Det kan ju vara en person som lider av en dold sjukdom som du ber om din plats". Det stämmer. En hel tunnelbanevagn kan lida av reumatism och det är väl bäst att vi höggravida tänker så istället för att be någon om en plats. Eller? Om jag ber om din plats och du lider av en dold sjukdom, berätta det för mig. Varför? För omgivningen är inte telepatisk. Du gör oss ovetandes en stor tjänst då vi kommer lära oss något nytt. Du behöver inte berätta hela din sjukdomshistoria, men säg gärna nåt. Ha lite tro på att jag som höggravid kommer att förstå dig. Men förvänta dig inte förståelse om du bara är tyst. Ha lite tro på dina medmänniskor, men inte övertro om telepatiska förmågor. Tillbaka till Jennie och jaguarmannen. Jag hade gjort det för dina barn! Hade jag sett dina barn blivit utskällda, fotade och hotade av en främmande man medan de stod och grät. Då hade jag gått fram och skällt skiten ur honom för dina barn. Varför? För att vi är vuxna och barn är barn. Vi har ingen rätt att kränka barn eller bete oss illa över ett gruskorn. Och ni som tycker att mannen har en korrekt uppfostransmetod önskar jag inga barn. Ni hobbypsykologer som är bekymrade över mannens hälsotillstånd, lägg ned. Ha lite mer tro på vuxna människor och sluta dalta med idiotiskt beteende. Och ni som tycker att det var fel av mig att kalla honom för jädra backslick - det kanske ni har rätt i. Man ska inte kalla folk saker. Men jag gjorde det för att jag var arg och sån är jag - mindre retorisk, säger vad jag tycker, bäddar inte in saker och ting. Men oavsett var inte det stora att jag kallade honom, jag fattar inte hur det kan få fokus när två barn for illa. Det är så irriterande. Lika irriterande när jag tar upp dessa jädra pedofiler och barn som blivit utsatta och ni som envisas med att fokusera på pedofilens välmående när jag pratar om barnens. Det kallas för övrigt fokusering om ni undrar vad ordet för det är - man drar fokus från problemet som togs upp till ett annat. Ni andra? Älskar er! Tillsammans så står vi upp för alla barn istället för att vara hejarklacksledare eller hobbypsykologer åt idioter.
