Igår ville jag checka ut, ta en paus, säga "det är inte du det är jag" till - Matheo. Han väger 16 kilo och vill alltid bli buren av mig - ingen annan gäller. Jag ska göra allt med honom trots att mormor och pappa finns i närheten. I januari när mammigheten började så kände jag mig utvald. Nu känner jag mig som den ödmjuke tjänaren till Master Matheo. Gustav och mamma ser hur slut jag är som människa, tycker att jag ska checka in på hotell i Torrevieja helt själv. Men vet ni vad jag tänker då. Jag tänker på alla mammor som inte kan checka in på hotell, som kör på utan avlastning. De har fantastiskt tålamod och lyckas forma sina barn med kärlek trots att det är svårt ibland. Jag ska bli en sån mamma jag med. "Checka in på hotell", vilken hollywood-fru-sak qtt göra? Men vad jag skulle vilja ge det i present till en av de där tappra mammorna som inte har råd eller möjlighet att checka ut ibland... De läser säkert inte bloggar heller för att de har så mycket att göra. Oh well. Nu har jag i alla fall ett mål. Bli en bättre mamma med kärleksfull disciplin och uppmuntra nån ensamstående mamma eller pappa därute. Känner ni nån sån? Och framför allt: Kan ni päron känna som jag? /Elaine, fattar plötsligt Charlottes mom breakdown i sex and the city 2.
