Jaha då var det dag tre av no sugar boot camp. Jag börjar äntligen att känna mig någorlunda normal och kanske till och med välmående. Jag har tappat en massa vatten vilket känns skönt. Jag får ju inte i mig överdrivet mycket kolhydrater med tanke på glutenintolleransen så man kan säga att jag moffar i mig frukt och grönsaker för att få i mig det kroppen behöver. Min lilla Matheo firar sin Lucia idag. Ni anar inte vad stort det har varit för min lilla 2.5-åring. Han har stått och sjungit julsånger varje kväll och velat sjunga med mamma och pappa. Vi har på riktigt, på Matheos initiativ såklart, övat varje kväll. Jag känner mig arg över att min karriär tillät mig att missa det här. Men jag försöker vända om den ilskan till fast beslutsamhet om att det aldrig ska hända igen. Jag är inte en sån businessmama, mitt barn och mammahjärta går före allt i hela världen. Det är bra att vända ilska och besvikelse till målsättning om hur det aldrig ska hända igen, någonsin. 1. Så när du tänker: Jag vill aldrig mer må så här igen." 2. Lägg till detta följande påstående: Och så ska jag se till att det aldrig händer igen!" Efter det sätter du en handlingsplan. Så här är mitt "aldrig-hända-igen-åtgärd" 1. Jag ska aldrig missa en viktig dag på förskolan igen. 2. Jag ska se till att det aldrig händer igen redan på måndag. Då ringer jag förskolan och frågar om nästa års alla troligt viktiga dagar. Har ni en känsla/ett tillstånd ni aldrig mer ska ha igen? Hur ska ni se till att den aldrig kommer tillbaka? /Elaine, lyfter från Bromma flygplats och lovar sig dyrt och heligt att det är sista gången det händer på Matheos Lucia.
