Jag blev så sjukt trött efter föreläsningen, jag kunde ju knappt stå upp. Den här gången hjälpte inte alvedon för att lindra smärtan, men den kommer och går. Ibland kan jag inte ta ett steg åt någon riktning, men lite senare på dagen så går det hur bra som helst. Konstigt det där. Jag hade verkligen ont under föreläsningen, men bet ihop och det kändes som att kund var nöjd och det är huvudsaken! Hade sån jäkla rolig konversation med en av kursdeltagarna som visar hur trög jag börjar bli så här i slutet. Gustav och jag satt och pratade med henne om förlossningen. Hon: Är det första barnet? Gustav: Ja. Jag suckar högt tar mig för magen och säger: Den får gärna komma i morgon!! Hon: Ja, gå i trappor så kommer den tidigare. Jag: Ja, sen har jag hört att ett glas champagne ska fungera också. Hon med lite busig blick: Ja, sen finns det ju "andra sätt" som ni säkert redan vet om... Hon och Gustav börjar skratta lite, jag hakar på skrattet lite tveksamt och säger efter en kort fundering: Ja just det, ananas! Ja det ska fungera också! Gustav och hon börjar skratta ännu mer och det tog mig lång tid, alldeles för lång tid för att förstå vad de menade....
