Daniela, jag och Elin. Vi hade vårt favoritsamtalsämne, det stora mysteriet - män. Tänk att Gustav fortfarande kan vara ett mysterium för mig, har ingen aning om vad han tänker ibland och kan fortfarande berusas av att han säger att han älskar mi.g. Han ger sällan ytliga kommentarer och jag börjar undrar om det är negativt att jag kräver det efter en intressant diskussion med Lady Dahmer. När jag läste hennes kommentarer så undrar jag om inte jag är beroende av den där ytliga bekräftelsen - inte från världen, men från Gustav. Jag vill höra att jag är så SJUUUKT snygg, hans drömkvinna och allt det där. Fånigt? Ja kanske. Osunt? Jag vet inte. Samhället lär oss att ytlig bekräftelse är viktigt. Men jag behöver lik väl höra att jag är smart och har fått folk att tänka om - den bekräftelsen får jag i bloggen och på mitt jobb. Sen via mina vänner också såklart.
