Ni som har varit här en längre tid vet att jag har nedsatt hörsel, speciellt på det vänstra örat och i röriga miljöer. Så vill man prata hemligheter med mig i röriga sammanhang så är jag tyvärr den som skriker "VAR SEXET VERKLIGEN SÅ DÅLIGT" helt övertygad om att jag viskar. Igår lärde Gustav mig något revolutionerande. Om man vinklar örat så hör man mycket bättre. Så istället för att höja volymen när Matheo sov så höll Gustav i mitt öra. Det är kärlek! Och det är också helt sjukt! Hur gamla är vi egentligen? Eller hur gammal är jag kanske jag ska säga. Jag har faktiskt haft lite panik över att jag hör så illa. Men mitt under serietittandet när Gustav håller mitt öra så märker jag plötsligt inte hör något från tv:n. Jag reser mig hastigt: JAG HÖR INTE VAD DOM SÄGER! Gustav: Hör du inget? Jag får ännu mer panik: NEJ, jag hör ju ingenting!!! Gustav kan inte hålla sig för garv eftersom jag ju hörde vad han sa men ändå drog slutsatsen att jag var döv. Jag: Vad är det som är så kul? Gustav: Du kom åt muteknappen på fjärrkontrollen. Jag ler lättat: Jaha... gud vad skönt. Jag hör. Gustav klappar mig och ler: Du hör. /Elaine, måste kolla sin hörsel... MÅSTE TYDLIGEN KOLLA MIN SYN OCKSÅ! sjukt kul med Gustav brallor. Inget fuffens, lovar.
