Jag älskar Gustav, han är perfekt för mig. Nu när jag äter Davids kost så händer det en del grejer med kroppen, allt är positivt. Jag är mycket starkare, piggare och på bättre humör. Jag sover som en prins, inbillar mig att de sover lika bra om inte bättre än prinsessor. På tio dagar har jag gått ner 3 cm i midja, men rumpa och ben är lika stora - precis så som det ska vara för mig. Bantar man så kan man ju tappa muskler, men jag tappar fett för jag bantar inte, jag äter bra. Men det var inte det jag skulle prata om. Gustav värderar aldrig något som har med mitt omfång att göra, oavsett omfång. Och han hittar alltid genvägar när jag ställer mina frågor. Jag: har du märkt att jag har gått ner? Gustav lite osäkert svarar samtidigt som han hoppas att det är rätt svar: Absolut! Jag skrattar: Jaha, och exakt hur har du märkt det? Vart är jag mindre? Gustav: Mellan näsan och hakan, du pladdrar i mindre omfång än du gjorde förut! Jag skrattar: Jag älskar dig! Gustav nickar nöjd över att han fann rätt svar även denna gång och tar en slurk av sitt kaffe. ❤
