Jag pratade med Covet idag och vi är ett steg närmare huset. Vi har dock inte bestämt oss. Den som gav oss offert på den renoveringen vi ville göra har tagit i från tårna och det går ju inte. Däremot har vi tagit in några andra offerter och då landar det plötsligt på en rimlig nivå och huset kan både bli som vi vill och behålla sin 60-talscharm. Jag är ju egentligen sugen på ett New England. Men men. Eftersom man kan byta fönster och få en vitputs så kanske man inte gör våld på huset ändå. Vad tror ni? Kan jag korsbefrukat New England med funkis? Ungefär så här se fönstrena ut på huset vi har ögonen på. Tänk er då att man byter ut till dessa fönster. Jag hade ÄLSKAT ett sånt hus! Åh! Men jag kan ju inte det där. Gustav och jag är helt enkelt fönsterberoende. Han pekade på vår himmelsutsikt idag och jag fick lite ont i magen bara tanken på att flytta. Husägaren och Gustav träffades igår och Gustav var faktiskt väldigt optimistisk över huset och det som skulle kunna göras utan att det ska kosta som ett nytt. Vi älskar ju vår lägenhet, men nu är Gustav och jag inte de enda i denna familj. Vi är snart tre barn och tre balkonger sju och åtta våningar upp känns inte helt optimalt i detta läge. Byte med villan hade varit klockrent för oss båda med tanke på de livsfaser vi båda går in i nu. Covet sa att "Det kommer inte bli sekelskift för det är ju ett funkis. Men det kommer bli riktigt bra!". Det låter bra tycker jag!
