Jag har ett hemskt minne från barndomen. Det var när min lillebror Rickard sprang rakt in i kanten av vårt soffbord i Bredäng. Han gjorde det två gånger och blodet sprutade så han fick sys. :( Det satte nog djupa spår. Så djupa att jag har köpt ett mjuk soffbord till oss som Matheo förvisso kommer dreggla ned, men han kommer inte att göra sig illa på det, och det är huvudsaken. Bordet fungerar också som en fotpall för alla som sitter i soffan. Jag älskar det! Jag ska köpa en bricka till också. Det enda negativa är att vi inte kan äta framför någon film en söndagkväll, men jag tycker det är bra. Matkulturen i vårt hem borde vara runt matbordet och då får man gärna titta och prata med varandra. Har ni tänkt på hur sjukt uttrycket "Låt maten tysta munnen!" är. Är ursprunget svenskt? "Ät och vad glad och prata med varandra!" tycker jag låter bättre för nu är det många tillfällen som tv:n tystar munnen. /Elaine, ska slå in de sista klapparna och tända Mulberryljuset som hon fick från sin lilla guddotter Noelia.
