Ni är många som frågar. På sätt och vis känns den privat, men eftersom svaret är rätt okomplicerat så berättar jag det. När vi efter ett och ett halvs år aktiva försökt så blev jag trött på skiten och väldigt ledsen. Det vet ni som har varit med sedan mars i år då jag slutade skriva om kampen. Jag hade gått på akupunktur, tänkt positivt och åkt till pippaloss mer än vi gjorde när vi var nykära och fått fler råd än jag ville ha. Gick utredning också och inget var fel på oss. Så, jag var trött, jättetrött på allt. Så jag valde att sörja i några veckor och sen skapade jag ett helt annat fokus - träning. Jag antog att jag behövde göra saker som fick mig att må bra och träning kändes helt rätt. Kunde både göra 8 chins och hade sexpack mot slutet och fler sa att jag nog tränade för mycket och det var därför jag inte blev gravid. Sånt där snack tycker jag är så fånigt. Jag tränade inte för att bli smal utan för att bli stark. Och en stark hälsosam kropp kan ju inte vara dåligt lämpad för att bära ett barn. Hur tänker folk då? Utöver det så fokuserade jag på sånt som fick mig att må bra. Umgicks en hel del med vänner och Matheo. Gustav och jag delade upp vår semester och gjorde egna saker för att vi hade försummat oss själva. Blivit ett par som gjorde allt ihop trots att vi delar få intressen. Vi mådde inte bra av det så vi hittade ett space när vi fick vara våra egna helt själva. Så sunt måste jag säga! Sakta men säkert mådde jag bättre fysiskt och psykiskt. Och så en helg på ett bröllop i Helsingborg då man inte tänkte på något bekymmer i hela världen utan bara var, då blev vi gravida. Det är svaret på frågan. Det enda jag gjorde det var att jag åt nyttigt, tränade bra, sov bra och umgicks med människor som fick mig att må bra. Jag tror på träningens och hälsans kraft och jag längtar tills jag kommer till samma starka form efter graviditeten. Och jag tänker vara den där maman som gör chins så länge hon bara kan. Jag skiter i hur många som säger "träna lugnt". Jag tänker träna efter min kropps kapacitet och den är inte dålig. Hur gjorde ni andra som försökt bli gravida och tillslut blev det? Jag tror det är många kämpande bloggvänner som vill veta. Kul notering ni gjorde! Båda våra barn blev till på bröllop! Det kanske är det som är hemligheten. Tihi! /Elaine, kliver in med sin allt större mage på gymmet.
