Vet ni att min man har ätit äggmackor till frukost sedan före kristus! Jag vet, det är skitlänge! Nej men allvarligt så är det ett tag. Jag försökte få fram exakt antal år, för det är alla år vi har varit tillsammans. Hur länge är det Gustav? "Så länge jag kan minnas" säger han och garvar. Gör folk så? Äter samma frukost hela tiden alla år? Är vi sånna vanedjur att det är nästintill omöjligt att byta. Att skulle man byta så skulle man halta resten av dagen bara för att det skulle kännas så skevt? Gustav får nästan panik när äggen börjar ta slut. "Spara tre stycken tills imorgon". Ibland har jag lust att kuppa och gömma äggen bara för att se hur han skulle reagera. Kanske skulle han tappa sitt vänstra ögonbryn? Nästan värt att ta reda på. Är ni vanedjur? Eller varierar ni frullen varje dag i veckan? Gud vad nyfiken jag blev på era vanor! /Elaine, har druckit två koppar kaffe till frukost i fyra år (minus tiden som gravid då har hon ätit allt som legat framför henne)