Skummade igenom era kommentarer från gårdagens skilsmässoinlägg och kom på att det är ju min favoritgrej att blogga om - relationer. Mellan alla människor egentligen. Ni har rätt 50% håller ihop, det kunde jag ha skrivit igår. Men jag ser inte seperation som något negativt misslyckande. "När döden skiljer oss åt" uppfanns väl när medellivslängden var 35 år och vi gifta oss vid 15 års ålder eller så. Hade jag gjort om våra löften hade jag sagt "så länge vi är lyckliga ihop och har sex". Jag tänker att har man inte sex på ett gäng år så är man ju vänner och då finns det inte några skäl att krampa fast i ett ältenskap. Obs, andra gör som de vill men finns inte destinationen pippaloss i min relation så finns det inte en kärleksrelation. Så tänker jag. Hur tänker ni? Idag händer för övrigt en massa skoj. Det ska filmas hemma hos oss. Ett hemma-hos-reportage á JM. Amelia Widell gjorde ett liknande för ett tag sen. Nu är det min tur. Tänk att det är Gustav som har ordnat det. Han som inte ville visa färgerna på våra väggar vill nu istället visa hela hemmet. Saker ändras. :)
