Jag är så glad att mitt filosoferande uppskattas av Damernas värld. Relationer och sociala fenomen är det roligaste jag vet. I decembernumret av Damernas värld så skrev jag om parmiddagar och hur utanför de fick mig att känna mig. Ni kan läsa den här. Är det någon härinne som känner sig utanför på parmiddagar eller andra konstellationer? Det kan ju vara att man som singel känner sig utanför när alla snackar barn osv.
