<p style="text-align: center"><a href="http://unitedinfluencers.se/uploads/sites/40/2016/06/img_7631-1.jpg"> </a>Jag kände mig så jäkla cool när jag hade fått på mig brandkläderna. Eller cool och cool, snarare att jag har respekt för brandmän som bär runt på en sådan rustning och kämpar på. <a href="http://unitedinfluencers.se/uploads/sites/40/2016/06/img_7636-1.jpg"> </a>Testet var hemskt. Det finns två nivåer av det och jag fick det svåra. Det var svårt på ett märkligt sätt. Klastrofobiskt och obehagligt. Det var inte jobbigt för musklerna men för flåset och också psykologiskt. Jag kände mig instängd och tänkte all världens dramatiska tankar om hur jag mådde - helt fel strategi trots att det inte var en strategi. Jag skulle ha tänkt mig i ett hus som brann och att jag skulle rädda ett barn. Då hade jag orkat. Nu gick jag med en mental offerkofta och tänkte bara på hur jobbigt det var. Så jag klarade det inte. Men Håkan var snäll och lovade att inte berätta för någon, men jag förklarade att det hade min stora trut redan gjort. <a href="http://unitedinfluencers.se/uploads/sites/40/2016/06/img_7634-1.jpg"> </a>Jag fick tröstpris, inte bli brandman men jag fick åka brandbil. <a href="http://unitedinfluencers.se/uploads/sites/40/2016/06/img_7642.jpg"> </a></p> <p style="text-align: center">Här har ni ögonblicket då förnedring tar <a href="https://www.instagram.com/p/BGHG6Y1r6_V/?taken-by=elaineeksvard">plats</a>.</p> <p style="text-align: center">/Elaine, tar med sig Matheo nästa gång hon hälsar på brandstationen.</p>
