Godmorgon folket! Idag ser jag fram emot jobbet. Anledningen ser ni i föregående inlägg. Men inte bara det. I natt kände jag så starkt att jag inte ska amma, någonsin igen. Evy vaknade 01.30 och tog tutten var varannan minut fram till 05.00. Om jag försökte röra mig från henne så drog hon tag i bröstet utan att titta åt mitt håll. Hon var värsta ninjan och hade nästan som sensorer eller ögon i nacken. Hon visste när jag tänkt tanken att röra mig därifrån. När jag låg där som hennes mänskliga napp för 671:a gången i natt så kom jag på att det här skulle kunna användas som tortyrmedel. Fast föremålet för tortyrbruket är alldeles för sent. Oh well, nu är jag på väg till Örebro där en storpublik väntar. Jag ska föreläsa med ett gäng andra. Dessutom ska jag förhandla upp mitt arvode till några sammanhang i november. Det är ett företag som tyckte jag skulle vara nöjd med noll kronor mitt första uppdrag 2007. Och nu tycker de att jag ska ha sämst betalt av alla föreläsare. Det tycker inte jag. Och det ska jag berätta idag. Jag är en rätt bra förhandlare, vet ni varför. Det är inte en kärlek till pengar utan kärlek till rättvisa. Nu spänner vi musklerna för rättvisan!
