Jag är duktigt deppig ikväll. Jag vet faktiskt inte om jag orkar blogga i morgon eller resten av veckan. Jag har bokat resan nu, den som ska gå till Grebesta för att ta ett sista farväl av farmor Inger. Hon blir sämre för var dag, livet blir inte heller längre. Gustav lägger Evelyn och jag sitter här nere och ser solnedgången spegla sig på fasaden mittemot. Jag tänker att snart försvinner min sol Inger bort. Jag har inte gråtit fullt ut än. Men känner att jag är på god väg. Jag är så jävla ledsen. Så jävla jävla ledsen.