Så sa Matheo innan han gick fram och kramade om björnen. Det är så mycket kärlek i den här lilla månniskan. Barn❤️. Till frågan om personligt och privat så skrev Evelina något klokt som gav mig några tankar. Du har så rätt Evelina. Det var inte meningen att förlöjliga någon. Min humor går uppenbarligen inte alltid hem. För mig blev det så självklart att relationer man har till andra människor och hur de förändras är privata och inte något man outar på en blogg. Men du har rätt jag "outar" ju andra saker som att jag kan vika mina bröst tre gånger i bh:n (som många andra kan), jag outar att mitt barn har kommit in i trotsåldern som alla barn gör, jag outade något om Evelyn som är väldigt vanligt men som min man tyckte var privat - första gången den missen sker på bloggen. Kort och gott - Det jag outar är sånt som väldigt många kan relatera till. Jag kan berätta att jag sagt upp kontakten med min pappa, att det tagit slut med en vän/pojkvän det är för mig personligt. Detaljerna kring varför, vem och hur är det nu är däremot privata. Det jag outar blir inte snaskigt eller ögonbrynshöjande för så många känner igen sig. Det är min regel kring personligt men aldrig privat. Yaca skrev rätt hårda men raka ord ändå. Det var ju skönt att vi kunde reda ut det här. En tanke bara. Diagnoser har jag märkt att många av oss använder hejvilt och jag kan tycka det är brist på respekt för dom som lider av diagnoserna på riktigt. Vi kan väl hjälpa varandra att använda andra ord där som "splittrat" istället för schizat eller bipolärt. Personlig och privat, svåra grejer och framförallt olika. Har ni nån gränsdragning där för er egen del? Vad hade ni bloggat om respektive inte bloggat om?
