Om än så för en dag. Idag orkar jag inte skriva, prata eller ens tänka på förortskravallerna. Jag tror att ju mer uppmärksamhet de får desto mer inspiration att fortsätta. PR som PR. Men oj vad de förstör. Samtidigt så blir jag så stolt över mina vänner som precis som jag är före detta förortskids. Förortskids som har fått utrymme i etablissemanget och kan göra sina röster hörda. Extra stolt är jag över Inti Chavez Perez och hans artikel för Svd. Nu sitter jag på tåget till Göteborg där 300 personer väntar på att få en föreläsning om Härskarteknik. Jag ska skriva på boken på vägen dit. Hur mår ni mina fina bloggvänner? Tänkte styra upp den där bloggpicknicken i juni så vi får ses, vad tror ni om det? Puss!
