Tankar och samtal om de olika livsfaserna fortsatte när jag träffade Bella. Det är så skönt att prata med en som verkligen förstår. Jag tror egentligen att alla förstår, men det är något visst när man går igenom samma saker och rädslor på varsin kant. Jag började böla så fort jag bara nämnde Josefin. Jag hade ingen aning om att jag känt så starkt för hennes omställning. Hur som så promenerade Bella, Odd och jag runt i Vasaparken och introducerade mig till hundlivet när de hade en mops-dejt. Haha, ja hund är nog inte min grej även om Cristian är så söt! Vi snackade även bröllop, jag rekade lite vad Bella önskar sig till sin möhippa. Sen åt vi godisremmar och kollade Marathon. Vi kände oss som tio år när vi stod och var alldeles lyriska över våra remmar. Bella tappade halva min rem på marken. Jag fick halva hennes kolarem som "betalning", haha snacka om att vi blev tio. Här är jag nöjd över min betalning. Vasastan är verkligen en fashionshow, det var så härligt att sitta på Bagel café och se på alla snygga människor som gick förbi. Jag vill ha byxorna som kvinnan på bilden har. Sen ringde jag upp Jossan och lättade hjärtat och tårkanalerna så att de nästan torkade ut. Det var så skönt att berätta om mina rädslor. Hon hade reagerat på att jag inte varit lika glad som alla andra över att hon skulle flytta till sin kärlek. Jag: Jag ÄR glad för att du har träffat Dani, men jag är SÅ ledsen över att du ska flytta!" sa jag och gömde mig bakom en pelare inne på Lindex medan tårarna fullkomligt sprutade. Jossan: Jag vet det och det är helt ok. Men vi kommer vara vänner tills livets slut, det vet jag. Hjärtat gråt inte." Men jag grät desto mer av både lättnad och sorg. Det viktigt att prata och nu har vi gjort det. Jag ska planera mina resor till henne, Gustav är på! Jag kan inte ens skriva det här utan tårarna börjar spruta. Här har ni oss och min Josefin - vänner till livets slut.❤ /Elaine, torkar tårarna medan regnet öser ned utanför fönstret hos Deshimona på My sisters hair.
