En sån stor fråga med så många olika svar. Jag kommer från Stockholm, Sverige, Bredäng, Rinkeby. Biologiskt kommer jag från mamma. Men jag kan också svara att jag kommer från en tuff barndom, mobbing, bra mamma, dålig pappa, världens bästa farfar. Sen kommer jag från knappa resurser men stora drömmar. Fina vänner, fantastiska lärare. 2:a klass Bredängsskolan. Jag var långstången och fick till min förtvivlan stå högst upp, men till min glädje bredvid lärarinnan som förändrade mitt liv Carola Frankenstein. Idag har "Vart kommer du ifrån" fått en negativ laddning, som att självaste frågan skulle insinuera att du inte är svensk. Kanske man skulle behöva specificera frågan och ladda den med att frågan inte handlar om en geografisk plats utan mer än så. När jag satt i klassrummet i slutet på 80-talet så kom det en massa nya klasskompisar som inte pratade svenska. Fröken ville vara inkluderade och frågade aldrig vart de nya klasskompisarna kom ifrån. Men jag tror att den frågan hade varit bra att ställa då. För nu tjugo år senare så tror jag att många som kom tycker att det är alldeles för sent att fråga. Ni vet våra svenska medborgare som kommer från krig, mördade familjemedlemmar, anlände till flyktinganläggning själv som tvååringar. Ta in det några sekunder. Två år. Själv. Nytt land. Främmande språk. Föräldrarna? Kanske lever kanske är döda. När Sîlan är fyra år flyr hon från Kurdistan. Hennes mamma håller henne i handen genom taggtråd, över bomullsfält och minerade åkrar. Nu är hon är 34 och reser tillbaka i flyktens fotspår. Den här gången är hennes egen dotter med. Sommaren 1982 hämtar en minibuss upp Sîlan, hennes mamma och lillebror i Diyarbakir i sydöstra Turkiet. Dom är flera familjer som ska fly över den syriska gränsen. Det är becksvart när smugglarna leder vägen över de minerade fälten. Kläderna fastnar i taggtråden och när en liten flicka börjar gråta blir familjerna upptäckta. Gränspolisen skjuter och kulorna regnar över Sîlan och hennes mamma. De klarar sig och tar sig några månader till Sverige. Där i en tvåa i Uppsala börjar ett nytt liv. "Flykten har blivit min kompass i vardagen," säger Sîlan Diljen som föddes in i den kurdiska kampen. Hur mycket av den kampen och flyktberättelsen ska hon berätta för sin dotter när dom nu tillsammans reser tillbaka i flyktens fotspår? Ni kan höra hela programmet här Jesus sa "älska din granne" och det tycker jag är en fin tanke, men också ett väldigt stort steg. Vi kan väl ta ett första steg och i alla fall prata med våra grannar. Alla ni bloggvänner med som kommit till Sverige nu ställer jag frågan för alla de svenskar som har homogena umgängeskretsar. Men också de kurder, eritreaner och alla andra etniciteter som bara umgås med "såna som de själva". Vi sätter oss vid detta virtuella bord och tar en fika med dem som vi kanske inte tar en fika med varje dag. Vi är så många och så olika. En presentationsrunda för artighetsskäl och min fråga blir ledande: Vart kommer du ifrån?" Laddningen i frågan vet vi. Det genererar till svaret som Siljan gett oss. Skriv berätta och dela även på sociala medier under hashtaggen #minflykt
