Det var Cissi Wallins ärliga inlägg om när hon blev kompisdumpad som fick mig att tänka på fenomenet. De verkade vara på helt olika nivåer och när jag läser inlägget låter det som att de mår bäst utan varandra. Cissi hade blivit stressad av henne och kompisen arg på Cissi. När jag har kompisar som skenar iväg i behov så berättar jag exakt hur mycket eller lite kompis jag kan vara för tillfället och sen frågar jag om de kan tänka sig vara vänner under de förutsättningarna. Kan de inte det så förstår jag och då är det lite att man går ifrån varandra "in peace". Jag har inte gjort slut med så många vänner. Jag har sagt ifrån när någon kanske svikit på ett osedvanligt klumpigt sätt. Sen har jag tappat lusten att träffa sådana varelser men absolut inte varit långsint, bara gett mig själv tid att hitta lusten till att träffa kompisen igen. Men så har den inte kommit tillbaka och då är det väl lite slut, för nu. Vem vet vad framtiden bjuder på, jag stänger inga dörrar. Men man har mindre tid att klura på halvdana vänner, det blir automatiskt att man lägger tiden på helhjärtade vänner. De man kan lita på, prata med och så vidare. Under småbarnsåren är det svårt att kompisterapia som Cissis ex vän verkade göra. Daniela gjorde slut med mig i ett halvår. Det var smärtsamt mest för att hon inte berättade varför. Hon blev bara tyst, förändrad och allmänt arg mot mig. Vi var rätt unga och hade svårt att sätta ord på känslor, men det var jobbigt ändå. Vi var 20 år och hon och min kusin Katariina hade sparat ihop ett sparkapital till mig i London, hundra pund. Alltså det var mycket på den tiden och förstå hur snällt det var! De ville inte ha pengarna tillbaka. Sen när jag började håva in pengar och Daniela hade det knapert så såg inte jag det. Gissa om hon blev sur när jag skyltade med skorna jag hade köpt på skobutiken jag jobbade utan minsta tankenpå Daniela. Ett halvår var hon arg och för generad för att säga något. Sen pratade vi och jag fick chans att be om ursäkt. Jag har växt av detta, är nästan för generös emellanåt. Men bättre det än för snål. Har ni några pågående kompiskriser? Eller har ni haft? Kompisdumpat ellet blivit kompisdumpad?
