Igår såg jag att en mycket älskad person Camilla Kostenniemi hade dött. Jag såg det för hon var beundrad av två av mina bloggkollegor Lofsan och Spark i baken Terese. Jag undrade vem den där Camilla var och vad som hade hänt. Det visade sig att hon var en träningsprofil som dog i cancer igår. Jag gick in på hennes facebook som var öppen och läste igenom alla kommentarer. Wow... det finns talesätt som säger "Vad vill du att det ska stå på din gravsten" men nu är det nästan så man undrar vad man vill att det ska stå på ens facebook. Vilken fin liten plats för bearbetning och samlade minnen. De skrev så fint om henne och hon har verkligen berört folk på djupet. Jag bryr mig inte så mycket om vad det kommer stå på min gravsten, det kan stå "pruttade en del". Däremot bryr jag mig lite om vad folk kommer säga. Men allra mest om vad jag har fått dem att göra. Som ni som mejlar mig och berättar att ni åkt på en resa med era far- och morföräldrar tack vare min relation till farfar. Att ni ringde ett extra samtal till mormor och gjorde det där besöket som ni inte tänkt annars. Sånt gör mig så glad. Inte bara att man uppskattar det jag säger utan att det faktiskt leder till en förändring, en bra. Eller ni älskade mammor som precis som jag fått annorlunda kroppar, men istället för att lägga er under kniven väljer att lära att älska kroppen. Sånt gör mig så lycklig. Och inte bara det. Ni som är mina storasystrar på nätet och berättar om vad som komma skall och att man ändå kan vara lycklig. Det finns människor som får mig att bli inspirerade och så finns det de som får mig att agera annorlunda. Jag har haft lyckan att träffa många sånna personer. Men en sån person över nätet är Kristian Gidlund. Här kan ni läsa mer om Camilla. Även om jag aldrig kände dig och inte fick känna till dig förrän du åkte hem till himlen, så berörde du mig. Jag tror att de som omger oss är våra speglar, och jag fick se din reflektion i de som omgav dig och jag måste säga att du var en fantastisk person. Nu är du en fantastisk person någon annanstans. Vila i frid så ses vi på en annan plats. Trist att jag missade dig här på jorden. /Elaine, känner sig märkligt nog sorgsen.
