Har ni tänkt på att svaghet och styrka ligger väldigt nära varandra. Hela träningspasset kände jag mig svag, men facit i hand var jag ändå stark eftersom jag genomförde det. Man kan tänka så i andra situationer i livet. Som att vara svag för en person, men stark nog att inte vara involverad med honom för att relationen var destruktiv eller kärlekslös. Vara helt orkelös småbarnsmamma men ändå lyckas ta hand om-, och ge kärlek till barnen. Jag är glad att jag har valt styrka trots känslan av svaghet så pass många gånger. Valt att gå när det känts som att man inte haft ben. Jag tror att gör man det i tillräckligt många områden i livet så smittar det av sig på områden man minst väntar som på gymmet. Träningen gick bra i dag trots att jag kände mig svag. Livet är bra idag trots alla svaga perioder. Jag är stark. Är du?
